Hallå hallå :)

Nu sitter jag och knappar på min nya fina dator och smuttar på en kopp the med honumng i! Jag har blivit förkyld så det är mycket synd om mig :(

Idag ska jag och Marcelo gå på bio och se Borta bäst, hemma värst med Reese Witherspoon och  Vince Vaughn. Den verkar bra på trailern iaf :)



Igår åkte jag hem till min vän Lossan och tog en snabb fika med henne och Alexandra som just har kommit hem från Jamaica! Brun som en pepparkaka va är hon men jag är inte ett dugg avundsjuk!! *host*

Efter det mötte jag upp Marcelo, Pia och Kim och vi åkte till Fridhemsplan å drack några öl och sedan åkte vi hem!

Innan vi åkte in till stan kollade jag upp när sista tåget skulle gå. 01.43 gick sista så de va ingen stress... kl. 01 kom vi till centralen och läser på skylten att nästa tåg mog Bålsta går 05.13! PANIK!! Jag och Pia sprang snabbt till perrongen och skrek argsint att detta minsann var fel och kan bara inte stämma! Marcelo blev asarg och trodde att jag bara hade hittat på när tågen skulle gå (varför skulle jag göra det?) Men när vi väl kom fram så sa spärrvakten att det var fel på skultningen och tågen skulle gå som vanligt!!

När vi stog och väntade på tåget stog ett gäng fulla småtjejer och väntade på samma tåg.. Marcelo sprang iväg till burger king och en tjej sprang efter honom... när hon såg att jag kollade frågvist på min pojkvän och undrade vart han tog vägen sa hon; Vadå e de din kille? Ja, sa jag. Oj men gud förlåt jag visste inte... sa hon... Jag kollade lite undrande på henne å sa; Va?!
Ja asså ja tänkte precis ragga på honom, förlåt!!!
haha ingen fara gumman tänkte jag... de e bara en komplimang :) Jag är inte särskilt orolig!!


När vi väl kommit på tåget skulle det ta 50 minuter att komma hem så Marcelo började ringa till sin lillebror Fabian som skulle vara hemma, för att Marce hade ingen nyckel... Jag tror vi ringde till hans mobil 15 ggr och på hemtelefonen 25 ggr... han svarade inte...

När vi väl kom fram till bålsta tänkte jag att detta kommer bli en lång kall natt!! Vi sprang hem till Marce och började ropa på Fabian och kasta sten på fönstrena... Av ett mirakel öppnade fabian å frågade vad vi höll på med! När vi skrek och sa att vi hade försökt nå honom i en timme sa han bara; Jag hörde inte, och ryckte på axlarna och gick och la sig igen!
Herregud alltså... dagens nonchalanta ungdomar... Men han va hemma iaf, de va ju tur!!

nä nu måste jag nog hoppa in i dushen så jag blir klar nångång!!
Hej hej :)