Fick vakna omänskligt tidigt idag för att ta ut hunden, gå hem och lämna henne och sedan åka iväg på mitt första habiliteringsmöte! Det gick rätt bra, får se hur de går i framtiden med allt, förhoppningsvis kan jag få hjälp av dom så jag klarar det!!

För övrigt mår jag rätt dåligt.. hade ingen aning om att de skulle kännas så här ensamt, att inte kunna ringa den man älskar när man vill, och alla frågor fram och tillbaka, vet varken in eller ut! Och till råga på det så har jag sjukt ont i magen efter mitt lilla "ingrepp" i måndags, och jag är rädd för alla människor ute på stan för att de kan smitta mig med svininfluensan!! Är jag den enda som börjar tycka att den här jäkla sjukan börjar drabba fler och fler? Först va man orolig för att den skulle komma till sverige, sen fick man höra att nån ute på landsbygden i sverige har den, men man tänker så klart att den inte kommer hit. Sen dör nån på karolinska sjukhuset, som ligger bara nån mil ifrån där jag bor, sen får man höra att en kompis pojkväns bekant har den, sen har nån elev i mammas skola den, och nu även nån jag känner!!!
 
Jag vet inte hur det är med er, men jag tänker fan inte kliva ut genom dörren i onödan tills jag fått vaccin!!!